EU-rätten får inte bli ett hinder för en skärpt svensk migrationspolitik. Det är nu regeringen och SD överens om.Jag är nöjd. Det här är den linje vi drivit, säger Ludvig Aspling (SD).
Den svenska linjen är ett minskat migrationstryck på Sverige, skriver de fyra partierna i en debattartikel i SvD.
”Den svenska regeringen avser att skärpa migrationspolitiken i linje med Tidöavtalet, och EU-rätten får inte bli ett hinder för detta”, skriver företrädarna.
EU:s migrationspolitik omförhandlas just nu i det som kallas EU:s migrationspakt.
SD har tidigare sagt att samarbetet med regeringen hotas om pakten inte stoppas. Efter att Europaparlamentet sade ja till migrationspakten i april twittrade SD-toppen Mattias Karlsson att regeringen måste agera.
”Om inte så har jag svårt att se hur grunden för vårt samarbete skall kunna bestå”, skrev han.
Ingen tvingande omfördelning
Han fick stöd av partiledare Jimmie Åkesson som meddelade att SD ”inte kommer att acceptera att man skänker bort svenska väljares makt över migrationspolitiken till andra länders politiker och byråkrater i Bryssel.”
Att Tidöpartierna nu enats i frågan är betydelsefullt, enligt SD.
– Det viktigaste är att Sverige inte står bakom idén om tvingande omfördelning, säger Ludvig Aspling, SD:s migrationspolitiske talesperson.
– Det vill säga att ge mandat till kommissionen att besluta om att en viss medlemsstat ska ta emot ett visst antal migranter vid ett visst tillfälle, och sen kunna pytsa ut migranterna till länderna pö om pö för all framtid. Det är ett förslag som legat på bordet som vi vänder oss väldigt starkt emot och som Sverige nu tar avstånd från.
Det gäller även i en krissituation, säger han.
M får driva linjen
Regeringen och SD är också överens om att de så kallade solidaritetsåtgärderna inte ska bli så dyra att de i praktiken tvingar länder att ta emot migranter, uppger SD:s pressavdelning. Därtill ska medlemsstater själva kunna lägga till ”säkra länder” utöver den gemensamma EU-listan.
Nu blir det migrationsminister Maria Malmer Stenergards (M) uppgift att driva den svenska linjen i förhandlingarna om migrationspakten i EU:s ministerråd, enligt Aspling.
Planen var tidigare att Sverige under EU-ordförandeskapet skulle lyckas ena medlemsländerna i ministerrådet om pakten. Men det är oklart om den tidsplanen håller.
Efter det väntar slutförhandlingar med EU-parlamentet. EU:s målsättning är att hela asyl- och migrationspakten ska kunna spikas definitivt av ministerrådet och parlamentet under början av 2024.